Saknad.
Idag är jag ledig, har sovit länge idag. Har kollat på film. Har med andra ord endast vilat upp mig hittills. Har sovit riktigt dåligt de senaste nätterna så jag behövde verkligen denna sömnen. De senaste nätterna har det varit många störningsmoment i min sömn. Antingen har jag frusit (?!), svettats eller blivit attackerad av myggen. Har dessutom vaknat en gång i timmen i oro om att ha försovit mig. Förhoppningsvis blir det bättre nu.
Var hemma i Sverige förra veckan. Vädret var sådär, det var mulet nästan hela tiden. Och kallt. Men det var underbart att träffa familjen och vännerna! Hade en toppensemester tack vare alla underbara männsikor!
Just nu lider jag dock av en fruktansvärd saknad av min underbara familj. Det är riktigt jobbigt att inte träffa dem så ofta som jag egentligen vill. Saknar den otroliga gemenskapen vi har i vår familj. Alla roliga familjekvällar där vi skrattar så vi gråter. Saknar mammas goa kramar, saknar att skratta med världens bästa lillasyster. Saknar att sitta i uterummet och grilla och bara prata i fler timmar som om det inte fanns något annat i livet. Saknar att dricka rödvin med mamma & Johnny och bara snacka skit. Saknar mina och Denises flumanfall som bara hon och jag förstår oss på. Saknar underbara hundarna och gosiga katterna. Detta var bara lite av det jag saknar. Jag saknar allt som har med min underbara familj att göra. Jag är så lycklig att jag har dem. Hur jobbigt jag än har det i livet ibland så finns de alltid där. Det är inte många som förstår sig på vår relation. Hur vi kan vara så tighta att vi skulle välja varandra famför allt annat i livet.
Nu när jag är iväg och jobbar så långt ifrån dem har jag det ofta kämpigt med saknaden efter dem. Det är otroligt jobbigt stundvis. Nu är en sådan gång. Men jag vet att de alltid finns där för mig oavsett vad som händer.
Jag älskar mitt jobb så himla mycket att oavsett hur mycket jag saknar dem är det på något sätt värt tårarna jag fäller när det är som värst. Detta ärmin dröm. Det är menat att jag ska göra detta, det känns så rätt!
Nu ska jag bege mig ner på starnden och stekaen liten stund :)
3 månader!
Jag har bott på Kreta i mer än 3 månader nu. Helt sjukt! Det känns som om det var förra veckan jag kom till Rethymnon som en ny, ovan och förväntansfull guide! Nu sitter jag här i min lägenhet och allt känns som vanligt. Det känns som om jag alltid har bott här och gjort detta för alltid. Jobbet rullar på som omjag aldrig gjort någonting annat. 3 månader har gått, det är redan augusti. HELT SJUKT! Var tar tiden vägen?
Men jag älskar detta livet! Jag har hittat rätt.
Snart ska jag söka vinterdestination... det är endast ca 80 guider som får jobb på vintern, så jag hoppas verkligen att jag får åka ut! Är inte redo att lämna detta underbara liv ännu!
Och den stora frågan är ju när man ska åka i så fall. Kommer man till en säsong som startar tidigt kan man få åka redan inom några veckor men man kan även få stanna till November. På ett sätt vill man åka vidare snabbt men samtidigt så älskar jag verkligen Rethymnon & Kreta så jag vill inte åka för tidigt.
Den 10 augusti ska vi börja söka. Sedan får vi reda på resultatet inom ett par veckor :)
Börjar få lite småångest över att lämna denna underbara plats och att skiljas från alla hätliga arbetskamrater.
Men sjukt spänd på vintern :)
